Vid tredje advent tar vi ett tydligt steg närmare julen, men också närmare de händelser som ligger till grund för julfirandet. Det är inte de tre ljusen i sig, de är bara en slags räknare över adventsfirandet, men det handlar om personer som lyser likt ljus i mörkret.
Tredje advent ägnas Johannes döparen. Kopplingen till andra advent är att Johannes ibland räknas som den sista av de gammaltestamentliga profeterna. Den rollen tas sedan över av Jesus själv. Kopplingen till fjärde advent är det släktskap som Lukasevangeliet tillskriver Jesus och Johannes på mödernet.
Johannes döparens huvuduppgift är att bana väg för Herren. Mot folket visar han sympati då de får genomgå ett dop till syndernas förlåtelse. Mot de ledande far han fram med domsord som inte står de äldre skriftprofeterna efter. Det var starka ord som “huggormsyngel”, det var hårda krav på en asketiskt radikal livsföring.
Vi kan fundera på vilka som är vår tids profeter, de som jämnar vägen för rättfärdighet och fred. De flesta är inte så välkända och kommunikativa som Johannes var på sin tid, men visst är det väl ändå så att det behövs många goda krafter för att nå resultat. Det för oss i vilket ett ljus närmare Det Ljus som skulle komma till världen.
// Hans Andreasson