Samhörighet i ett sekulärt samhällskontrakt

”Vad var det vi kom överens om?”, frågade Princeton Theological Seminarys rektor Craig Barnes retoriskt när han inledde sin föreläsningsserie om den amerikanska konstitutionen, strax efter att det hade blivit klart att republikanernas kandidat vunnit presidentvalet 2016. Istället för att uppmana sina frustrerade teologistudenter till protester och manifestationer hänvisades till studier och eftertanke. Det var inte medlöperi, det var att göra sin hemläxa innan de agerade. Det handlade om fördjupning, att agera inom de politiska ramarna, även om inte motståndarna gjorde det.

I vårt svenska samhälle är förutsättningarna annorlunda, men behovet av att var generationer erövrar det demokratiska styrelseskicket kvarstår. Det är inget vi kan ta för givet. Under rubriken ”För en tid som denna”, har vi månadsvisa offentliga föreläsningar som fokuserar centrala samhälleliga teman. Vid torsdagens samling ” ”Samhörighet i ett sekulärt samhällskontrakt”, lyfter vi exempel på hur den kyrkliga socknen steg för steg överfört sina institutioner till den samhälleliga kommunen och hur detta nya kontrakt fungerat under moderniteten.

Regeringsformen 1809 och folkrörelsernas genombrott känns idag avlägset från rörelser mot polarisering, urholkning av demokratiska vanor och saboterande av demokratiska institutioner som vi ser runtom i Europa idag. På ena sidan har vi auktoritära rörelser, på den andra alarmistiska, båda med sin agenda.

Inom kyrkan finns berättelser om hur kyrkan självständigt och kritiskt hanterat detta tidigare, det är inte första gången vi är i detta politiska läge. Samtidigt är många av oss ovana. Vägen till mer konstruktiva lösningar kommer också att lyftas innan det blir dags för en kort fikapaus. Därefter öppnas för samtal i grupper eller i storsamling, lite beroende på deltagarna som kommer. Varmt välkommen nu på torsdag den 8 oktober, 18.30—20.00 i Kanalkyrkan.

Vänligen,

Hans Andreasson