Att bli och leva som kristen 14 – Det kan gå fel – på riktigt

Mot bakgrund av det turbulenta omvärldsläget har jag just läst igenom Folkbildningsrådets omvärldsanalys för de kommande åren 2028—2030. Det saknas verkligen inte ”utmaningar” på de problem vi redan nu vet kommer. Det som nu mer och mer görs tydligt är dock att det inte är självklart att vi har den infrastruktur som behövs. Här tänker man kanske i första hand på vägar, vatten, mat och sjukvård, men det är minst lika viktigt att vi skapar goda relationer, har robusta organisationer och resiliens att anpassa oss efter svårigheter vi nu inte ens kan räkna ut kommer.

Det är mot en sådan omvärldsbild kommande söndags texter blir begriplig. I vissa traditioner var söndagen en del av den långa julfastan, hos oss bildar den tillsammans med kommande söndag ett par kring den yttersta tiden och domsöndagen, eller Kristi konungens dag som katolikerna säger. De texter som vi läser blir svårbegripliga om vi inte har levt i en tid och en miljö där det verkligen kan gå riktigt fel. Vi kanske inte vet hur, men vi kan vaka, bedja och uppehålla en handlingsberedskap. Det är inte bara viktigt för oss själva, det är viktigt för dem vi älskar och allt vi håller dyrbart i denna vår värld.

Det finns något paradoxalt när Lukas i kommande söndags predikotext jämför vår tid med Noas, ni vet han som förberedde sig för det helt oväntade. I regel fortsätter folk att leva som vanligt, till synes obekymrade. Det blir för mycket att ta in så man stänger av. När så förändringen kommer, det som blir uppenbart för alla – inte bara några få – då inser många att man hade kunnat agera annorlunda. Tyvärr finns det också krafter som också utnyttjar och förstärker förlamning eller vanlig avledning. Det är som om man inte har något kvar av förvaltaransvar eller kärlek till sin nästa utan driver sin egen krets intressen på andras bekostnad.

Två andra texter lyfter detta med bilder ur vardagen. Det handlar om bilder från fester som kom av sig. Uppdraget innebar en ganska lång väntan, med alla möjligheter att förbereda sig för uppdraget som skulle komma, förr eller senare. När väl uppdraget verkligen kom – på riktigt – fanns inte längre det som behövdes för ett gott utfall. Det finns saker och ting som kan gå fel – på riktigt. Låt oss vaka, be och uppmuntra varandra att göra det som är rätt och riktigt för denna vår tid.

Marana ta! O, du vår Herre, kom!

(Nytestamentligt bönerop)

Vänligen,

Hans

• Dela