Om du läste den förra bloggen kommer du kanske ihåg att jag talade om att Bibelns 66 olika böcker är skrivna i olika genrer, ungefär som vi idag hittar olika typer av böcker om vi går in på en bokhandel eller på ett bibliotek. Alla vet att en roman är fiktiv, men att den för den skull mycket väl kan säga något om vad det är att vara människa. Av en faktabok kräver vi större efterforskningar av författaren.
Det är också så att det i samma bok kan finnas olika genrer. Tar man något relativt enkelt, som ett av Paulus brev i Nya testamentet, så vet vi att det har en avsändare och en mottagare. Men det är inte enkelt att läsa andras brev, särskilt som vi bara har ena sidan försändelser framför oss. Detta brev kan i sig innehålla förmaningar, ord till tröst, psalmer eller hälsningar till enskilda personer.
Några menar att man ska läsa som det står, det vill säga som just jag just nu uppfattar texten när jag läser boken. Tyvärr är det sällan så enkelt. Ingen förväntar sig att en fjärdeklassare på mellanstadiet klarar att förklara matematiska begrepp som derivering eller enhetscirkeln. Ändå kan fjärdeklassaren mycket väl intuitivt uppfatta kärnstycken i texten och snabbt inse hur viktigt det här kan vara.
Poängen med det jag försöker säga är att vi aldrig kan ”läsa som det står”, vi tolkar utifrån vår ålder, våra erfarenheter, vår förståelse av historien i allmänhet och antikens värld i synnerhet. Men även om vi inte en enda dag har vallat får inser vi intuitivt värdet av en god herde. Vi tolkar alla utifrån dem vi är och vi behöver lära oss mer om detta för att få ut mer av vår läsning. Det gäller förresten inte bara Bibeln, det gäller allt vi möter i livet. Men för den kristna och kyrkan har Bibeln gott och väl visat sig hålla för många omläsningar.
