Pingstdagen kan ses ur ett individualistiskt eller ett kollektivt perspektiv. Dagens karaktärstext från Apostlagärningarna 2 har tolkats i båda riktningarna. Ser man det individuellt handlar det om att alla människor kan få göra samma upplevelse som den som beskrivs i texten och som ibland benämns som ett ”dop i Anden”. Inte sällan ses detta också som ett tecken på att man är på rätt väg.
På senare tid har dock detta tonats ner för det mer kollektiva perspektivet. Pingstdagen är kyrkans födelsedag: det är nu den heliga Anden tar nästa steg i Guds stora frälsningsplan och löftena om den andre Hjälparen (term från Johannes evangelium) tar vid efter Jesus. Den närmaste jämförelsen vi har är Jesu eget dop vid Jordan. Nu går lärjungarna in i samma uppdrag som Jesus hade.
Liksom Jesus inte var ensam (han fick Anden vid dopet), föds kyrkan också genom Anden. Uppdraget gestaltas och beskrivs sedan fortlöpande genom Apostlagärningarna, som i princip kan läsas parallellt med Lukasevangeliet och dess beskrivningar av Jesu uppdrag. Alla lärjungar får en del, vissa utmärker sig mer än andra, det handlar om olika gåvor.
En av de viktigaste signalerna i berättelsen är alla de folkslag, länder och orter som räknas upp över dem som får höra budskapet på sitt eget språk. De beskriver i stort sett hela den då kända världen: från öst till väst, blandningen av människor av judiskt eller annat ursprung, människor i storstaden, från övärlden och de från öknen. Det inkluderar alla, sådant är kyrkans uppdrag i denna värld.
På så vis breddas räckvidden kring det Jesus sa och gjorde. Han rörde sig i stort sett i den judiska miljön i Palestina. Genom Andens försorg inkluderas nu hela den kända världen, och på sikt allt bortom. Det är inte bara ett etniskt eller strikt judiskt perspektiv, något som Paulus med emfas får kämpa för några decennier senare. Guds ord bär inte bojor.
Alla är ni nämligen genom tron Guds söner, i Kristus Jesus. Är ni döpta in i Kristus har ni också iklätt er Kristus. Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. Men om ni tillhör Kristus är ni också avkomlingar till Abraham och arvtagare enligt löftet. (Galaterbrevet 3:26—29)
Vänligen,
// Hans
