Berättelserna om Jesus har en ganska lång förhistoria. På kyrkoårets första firningsdag, den första i söndagen i advent, möter vi olika sammanfattningar av evangeliet som fungerar som en ingress till resten av året. Dessa texter är hämtade från olika källor, de fyra evangelierna, Paulus brev och från gammaltestamentliga läsningar.
I år (2025) läser vi en text ur det vi kallar den tredje årgången. Jesus är inte okänd när han kommer hem till Nasaret, där han växte upp. Men nu får människorna i synagogan se en annan bild av honom. Han läser en bibeltext från profeten Jesaja och tillämpar den på sig själv. Det profeten skrev 700 år tidigare ställer han sig nu bakom. Det gör att folket på plats börjar argumentera och fler och fler av dem börjar också ifrågasätta Jesus. Det håller på att ta en ände med förskräckelse, men Jesus kommer undan.
En annan nyckeltext, det kan man se genom att det är påbjudet att läsa den varje år, är berättelsen om när Jesus rider in i Jerusalem på en åsna. Detta är en tydlig symbolhandling som anspelar på en annan profettext. Han kommer som en ödmjuk pilgrim till den heliga staden och hälsas med Hosianna-rop av folket utmed vägen. Ändå kommer snart många att vända sig mot honom, först de styrande, sedan det vanliga folket. Det är upprinnelsen till det som ska leda till korsdöden.
I den tredje evangelietexten för denna söndag får vi en förklaring. Den politiske ledaren Pontius Pilatus följer helt andra spelregler än de religiösa auktoriteterna i Jerusalem och är väl medveten om de spänningar som finns bland judarna om Jesu roll. På en direkt fråga från romaren Pilatus svarar Jesus om sitt uppdrag: ”Jag har fötts och kommit till världen för denna enda sak: att vittna för sanningen.” Denna sammanfattning av evangelierna kompletterar både symbolhandlingen och textläsningen från profeten Jesaja.
För den kristna kyrkan är detta goda sammanfattningar av det som hela det kommande kyrkoåret ska komma att handla om. Jesus kommer till världen för att vittna om sanningen, inte bara i rent vetenskaplig bemärkelse utan också i moralisk: att genom också det han gör vara en ”sann” människa. Det sanna, det goda och det vackra förenas i personen Jesus.
Eftersom detta är en ingress till hela det kommande kyrkoåret tänker jag inte djupdyka i det just nu, följ hellre kommande bloggar där vi lägger ut mer efterhand. En annan sammanfattning som i många kyrkor läses i varje gudstjänst sammanfattar Jesu betydelse:
Vi tror på Jesus Kristus, hans ende Son, vår Herre,
som blev till som människa genom den heliga Anden,
föddes av jungfrun Maria,
led under Pontius Pilatus,
korsfästes, dog och begravdes,
steg ner till dödsriket,
uppstod från de döda på tredje dagen,
steg upp till himlen,
sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida
och skall komma därifrån
för att döma levande och döda.
Vänligen,
Hans
