Att bli och leva som en kristen del 8 – Mickelsmäss

Mickelsmäss eller Mikaelidagen är en av de kyrkliga högtidsdagar som levt kvar i folklivet efter både den protestantiska reformationen och Gustav III:s liturgireform, fullt jämförbar med både jul och midsommar. Av hävd inföll den 29 september men firas numera den söndag som infaller efter detta datum. Det var lite av en skördefest då årets arbete var avklarat. Det var också en laga flyttningsdag då tjänstekontrakt kunde förnyas och drängar och pigor kunde byta arbetsgivare. I norr kunde de fungera som kyrkhelger med festdagar och marknad. Kyrkan stod mitt i byn, mitt i det folkliga livet.

Änglar och barn har stått i centrum denna firningsdag. Går vi till de bibliska texter som är föreslagna för läsning och förkunnelse är det många olika teman som slår an. Karaktärstexten från uppenbarelseboken talar om ärkeängeln Mikaels kamp mot draken, ett välkänt motiv inte minst i den svenska senmedeltida historien. Här finns också Jakobs stege rest mot himlen, den himmelska lovsången till Lammet och berättelser om hur Guds sändebud gripit in och skyddat människor.

När detta folkliga och den officiella religionen möts sker ofta spännande kulturella brytningar. Språket blir mytiskt, med uttryck bortom det upplysta standardformuläret. Som människor i denna värld behöver vi både fastan och festen. Här är det festen som står i centrum, med glädje och tacksamhet, med uppbrott och möten mellan olika världar. Ännu ett skördeår låg bakom, nu kunde man vila en stund, förberedande tacksägelsedagens kommande högtidstema.

Där finns också den underton som aldrig lämnar oss, kampen för brödfödan, för vår värld, för våra nära och kära. Ondskan känner vi alltför väl, ibland har också vi sårat andra. I detta är det gott att veta att vi inte är ensamma utan att all vår strävan åtföljs av en god vilja. Ondskan har inte sista ordet, en gräns är satt för dess härjningar.

Av goda makter underbart bevarad

det främmande och nya väntar jag.

Guds nåd är ny var afton och var morgon.

Han väntar oss i varje nyväckt dag.

(Psalmer och Sånger 544:1, efter Dietrich Bonhoeffer)

Vänligen,

Hans   

• Dela